Reseburen

Vi blev väldigt förvånade när matte plockade fram reseburen.Vi har intehört ett ljud om att vi ska åka bort igen och med tanke på att vi just har kommit hem så blev vi rätt sura.

Matte och husse lovade att vi bara skulle vara borta en kort stund och sen komma hem igen så vi gick snällt in i buren.

Efter en kort åktur var vi framme.

Vi gick in och insåg att vi hade kommit till Stickisen.

Vi fick gå till ett eget rum nästan med en gång.

Husse öppnade dörren till buren och nyfikna som vi är var vi ju tvugna att kolla in hur det såg ut.

"Om du går åt det hållet så går jag åt andra hållet"

Efter en liten stund kom Stickisen in.

Hon tyckte att jag (Dui) har ett stort och runt huvud och funderade på om det inte

är lite Brittisk korthår i mig.

(Hon sa att jag var fin också)

Sen tog hon upp mig, Deco och matte hjälpte till att hålla.

Hon kollade tänderna och sen stack hon!

Det gick bra och kändes inte alls!

Därefter fick matte lyfta mig och så tittade hon på mina tänder och sen stack hon

mig också!

Måste jama att det är en duktig stickis för det kändes inte alls!

Men sen var det dags för en sak till men det berättar vi om imorgon..

Pannan

Nu har husse och matte satt igång pannan ordentligt.

Naturligtvis var vi med och kontrollerade att allt var ok innan de körde igång!

Säckarna såg bra och och det luktade som det ska.

Lite extra delar finns det om det skulle behövas.

Och det viktigaste av allt:

Själva pannan ser bra ut!

Tankar

Idag har större delen av dagen ägnats åt att tänka på Snuffe, Sippo och hans husse.
Snuffe gick över Regnbågsbron igår.
Under en kort tid har flera av våra kattvänner vandrat över Regnbågsbron.
Det har fått oss fundera lite extra.


Vi har det så bra med med husse och matte som älskar oss.
Ett stort hus, en trädgård att vara ute i och altanen förståss.
Vi får massor av kärlek, mys och bus och mumsig mat.
Kort sagt: Bättre kan vi inte ha det. MEN om det skulle hända något och vi skulle bli sjuka t ex. så hoppas vi att matte och husse klarar av att fatta det svåraste beslutet av kärlek och omtanke in i det sista när det är dags för oss att vandra över Regnbågsbron.

Snuffe

Snuffe har vandrat över Regnbågsbron idag.
Vi vet att du har det bra nu, Snuffe

Vi är glada över att ha fått lära känna Dig,
En fantastisk katt och en kämpe in i det sista.

Snuffe, Du lämnar ett stort tomrum.
Vi saknar Dig.

Packa upp!

När vi fått lite av vårt mys och gosbehov tillgodosett var det dags att öppna resväskorna!

De doftade mycket intressant måste vi jama.

Vi var naturligtvis tvungna att utföra en ingående inspektion av innehåll och dofter.
Konstigt nog fanns det inga presenter till oss i väskorna men vi utgår ifrån att det kommer att kompenseras inom kort.

Husse och mattes skor doftade riktig gott så där lade vi ner lite extra tid.

Tänk vad mycket saker tvåbeningarna behöver bara för att de ska resa bort,

verkar ganska opraktiskt tycker vi.

Det räcker väl med mat, sand och låda när man ska iväg??

Höst

Det är skönt att vara hemma!
Idag har vi varit mycket ute på altanen och så har vi testat om flera av våra viloplatser fortfarande är sköna.
Naturligtvis har vi gosat massor också!
Vi har ju lite att ta igen.

Det var alldeles vitt på marken i morse och kallt men sen kom solen och det blev riktigt skönt.

Vi har inte varit ute på en vecka så när matte och husse skramlade med kopplen så var vi snabbt på plats för att komma ut.



Men oj vad det har hänt grejer på en vecka!
En helt annan färg ute-gult och brunt är det mesta tycker vi och det mesta börjar se hängigt ut.
Dessutom har det ramlat ner en himla massa saker-löv säger matte- så det var liksom lite annorlunda ute idag.
Löven var kul att jaga i alla fall!
Vi hittade några gröna grässtrån som vi snabbt åt upp.

Vi inspekterade vårt Område MYCKET noggrant,
det var lugnt bortsett från ganska många fjäderkotletter men de har man ju lite nöje av så vida de inte är för retliga.

Borta bra men..

Nu är vi äntligen hemma igen!

Vi har haft det jättebra men som ni vet är borta bra men hemma bäst.

När vi kom till Flisan och Kelly, ville Kelly hälsa direkt men hennes matte och husse höll igen lite.

När matte öppnade reseburen gick vi nästan genast ut och började titta runt. Efter en liten stund kom Kelly och nosade och hälsade, det gick bra! Ingen dammvippa till svans här inte! Vi hälsade förståss på Flisan också, men henne känner vi ju väl så det var lugnt.

När vi spanat lite snabbt gick vi och lade oss under en säng.

Vi har tuffat på oss så nu är vi riktigt bra kompisar med Kelly och vi är inte ett dugg rädda(nästan).

Vi har myst med Kellys och Flisans matte och husse och haft det bra.

Vi har hittat egna favoritplatser där så det har känts riktigt bra.

Det enda vi möjligtvis kan klaga på är att vi inte kunnat vara ute.

Matte och husse hämtade oss igår kväll, de kom visst direkt från det där flygplanet.

De längtade så mycket efter oss så de hämtade oss så fort de bara kunde.

Väl hemma fick vi räkor!-Sååå gott!

Sedan ägnades kvällen åt mys och att njuta av att vara hemma!