På egen tass (nästan)

Matte har provat något nytt.

Vi tycker ju att det är jobbigt att vänta på vår tur när den andra är ute och brukar jama klagande då.
Matte har inte tyckt att det känns bra när vi drar åt olika håll när vi ska vara ute samtidigt och vi måste rätta oss efter varandra hela tiden. Matte satte på våra koppel och sen öppnade hon dörren ut från altanen och så gick hon ut.
Där satt vi och tittade och undrade varför hon inte tog tag i kopplet.
Nåjam, vi började gå och matte stod en bit bort och tittade på.

Det var jätteskönt att gå utan att någon satt fast i andra änden!

Det kändes annorlunda och mycket friare även om kopplet var med.

När vi kom för långt ifrån varandra (som matte tyckte) eller för långt bort kom hon och hämtade oss och flyttade oss närmare varandra.
Det var mycket lättare att jaga gräshoppor utan en elefant släpandes efter.

Matte höll ögonen på oss hela tiden så att vi inte skulle fastna med kopplet.
När vi varit ute läänge och njutit av gräset och insekterna tog matte tag i våra koppel och det var dags att gå in.
Skönt att vara ute båda två samtidigt även om vi inte fick vara riktig överallt!