Vi gick ut lugnt och stilla och förväntade oss en avkopplande stund ute.
Och vad händer?
Jo en sån där himla retsticka som sitter och kraxar och flaxar omkring och är allmänt dum.
Den där fegisen vågar minsann inte komma i närheten heller.
Vi var på hugget båda två och jamade den där svartvita saken att den skulle komma lite närmare men det gjorde den naturligtvis inte.
Till slut låtsades vi att vi inte såg den och gick åt andra hållet och åt lite gräs istället.