onsdag 2 mars 2016

Pyssel


Idag har jag hjälpt matte att vika en ask.
 Det tog jättelång tid och matte lät jättekonstigt emellanåt, dessutom fick hon inte ihop asken som det var tänkt ändå.

 Matte uppskattade min hjälp i alla fall.
Jag lade mig strategiskt så att hon inte såg någonting utan var tvungen att klia mig lite.
Kli och gos är ju alltid rätt.
Och självklart så blev matte gladare när hon gosat med mig en stund.
Så det gjorde inte så mycket att det inte blev någon ask som den skulle se ut.
Det viktigaste blev ju av:
Mitt gos!