Det är SYND om mig

I dag på förmiddagen blev jag helt plötsligt instoppad i transportburen.

Alldeles ensam.

 Vi åkte till vettisen för matte och husse hade upptäckt ett sår på mitt ena bakben som dessutom ömmade när de kände i närheten av det.

Jag låg alldeles stilla i buren tills vettisen kom in,då blev jag rätt nyfiken och skulle hälsa.

Det var en halvbra idé måste jag jama,

hon sa att jag var fin och så kollade hon lite på mitt ben  och så gick hon och hämtade en RAKAPPARAT.

Matte fick hålla och så skulle vettisen raka benet.

Det gjorde ONT 

Det slutade med att jag fick lugnande och tuppade av en stund.

Lika bra det, för de hade hållit på benet,det kände jag.

Det är ett sår, jag har förmodligen skavt mot något, det är lite svullet också.

Metacam och så ska matte ha koll.

Och så till slut som det inte räcker..

Dumstrut runt nacken.

Det är SYND om mig!